Livet i tvålkoppen

Igår blev jag sminkad av ett blivande proffs.... coolt

Ikväll ska hon nämligen tillsammans med sin klass sminka deltagarna till körslaget

Inget dåligt uppdrag må jag säga..

Denna coola 17 åring ( Fru 05.10:s dotter) utförde tv sminkningen på mig.

Nytt för mig var att hon använde en slags spraymaskin för att ha på foundation...oj vilket resultat!!!

Synd att det var bingen som gällde efteråt bara, hade ju kunnat passa på o ut o glassa lite när man var så fint sminkad.

Annars känns livet lite som om jag befinner mig i en.....

Ja ... en tvålkopp!!!

Begränsad yta att vistas på, begränsade möjligheter, lite ofri att komma därifrån.

Vet faktiskt heller inte vad jag skulle vilja vara eller göra.

Kanske är jag på väg mot ett tillfrisknande..  

som gör att jag har förmågan att leva lite mer än vad jag har gjort..

att jag kan känna fundera tänka... eller en begynnande ålderskris...

Vet inte vad känslan beror på 

men den finns där... 

Tänker dock stanna där jag är ett tag till ... låta tiden livet bara bero ett tag, inte hasta vidare innan jag vet vart och med vad.

Låta hälsan slå rot i mig

Under tiden får jag ta dessa stunder av ren tristess och känslan av att vara understimulerad.

Livet i tvålkoppen fortsätter...