söndag 10 juni 2012

Zorro the one and only


ZORRO


Min fina Norska skogskatt
som vi  hastigt o lustigt blev ägare till när vi flyttade hit.
Har aldrig varit en kattmänniska, aldrig trott att jag skulle ha katt!!
Är allergisk så jag har aldrig ens tänkt tanken.
Och nöjd med det.


Men så kom han....
Han som alltid följde med  mig på promenader... låg raklång på rygg på golvvärmen o snarkade, han som kunde tala, ville ligga på tangentbordet när man bloggade, han som ville bli borstad varje morgon.
Kom galopperande mot en när man svängde in på gården och la sig utanför förardörren o ville bli kliad på nuuu matte !!


Jaaa om jag blev kär i honom... en speciell katt personlighet.
När man lever så här på landet och ensam så blev han verkligen ett sällskap.
MEN
igår kväll på promenaden blev han påkörd.
Han stack till skogs så jag fick ut o leta efter honom.
Väl hemma såg jag att   hans bakben inte mådde bra. 
Fick ta det ohyggliga beslutet som jag aldrig ens tänkt att jag skulle behöva ta,  för jag har inte ens tänkt en tanke på att leva utan honom

Nu är han i katthimlen.....






3 kommentarer:

  1. ååå de smärtar ..har tre underbara missar själv å fasar för den dagen någon måste tas bort :-( den dagen kommer ju tyvärr

    SvaraRadera
  2. Å nääääää fy bubblan!
    Stackars stackars dig och stackars fina Zorro!
    Snyft!!

    SvaraRadera
  3. :( vad ledsamt. Vad fin han var. Har också en katt och är tacksam varje kväll hon kommer hem men jag oroar mej ofta över henne. Kram på dej

    SvaraRadera