tisdag 8 juli 2008

Jag vill tacka C



Jag lever ofta i tanken att det är en mening med det som sker
i livet, kan kännas tungt och svårt många gånger men också
glädjefullt och lite mäktigt, ni vet när man tycker allt stämmer
och man nästan känner att det var en mening med detta.

Så var det för mig en dag förra sommaren.
Var på våran berömda hembygdsgård, ni vet den med det
otroliga midsommarfirandet och satt och fikade för mig själv, ja Lotus var ju självklart med.
Då kommer C
C och jag var goda vänner får många år sedan, träffades genom träningen och hade faktiskt
träningverk tillsammans.
Ja inte den träningsvärk man får av för hårt tränande, utan en liten firma som hette träningsverket.
En kul tid med mycket skratt och svett.
C är yngre än mig och är i den ljuva livstiden med småbarn och husprojekt, där jag tror hon trivs alldeles förträffligt.
Hur som
Vi hade inte sett på evigheter när vi möttes den är dagen på hembygsgården.
Jag var ganska sjuk under den här tiden och orkade inte så mkt.
Men C hon berättade att hon bloggade!!! vilket jag aldrig ens tänkt på, en okänd
värld för mig då.
C gav mig några adresser och jag började kolla runt, ja ni vet hur det blir, man tar sig längre o längre in i bloggvärlden och sen är man fast.

Jag upptäckte att jag mådde bra av det, kände mig piggare, kunde göra det i min takt och när det passade mig. Ett djupt begravet intresse om inredning vaknade till liv.

Idag är jag på väg mot nya mål i livet, till något som känns så rätt och riktigt och som jag mår så gott när jag tänker på. Vet inte om det bär eller brister men jag måste lyssna till mig själv och våga prova och lita på min känsla. Jag vill tacka C för utan det mötet med henne den där sommardagen förra året hade jag kanske aldrig kommit till insikt om vad som slumrat i mig alldeles för länge.

Är det en mening med allt som sker eller ?.....



Igår stod regnet som spön i backen och mina rogivande
utomhusprojekt fick stå tillbaka.
Hittade dessa gamla lampskärmar fr Ikea i källaren
och med lite vit sprayfärg blev det nytt liv i dem
Visst blev de fina?
Ha nu en härlig dag ni där ute...
Gulligull
fr
Krusidull

6 kommentarer:

  1. Tack för din hälsning inne hos mig! Gården har varit i familjen sedan 1600-talet, innan vi flyttade dit bodde min mormor och morfar där. Det är mitt barndomshem, men inte under mina första år.

    Vill också tänka att det som sker har en mening. Att det kommer sol efter regnet. Skärmarna blev jättefina, tänk vad lite färg kan göra!

    Ha det så bra, Kram Linda

    SvaraRadera
  2. Så fina skärmarna blev.
    Ja, bloggandet är väldigt trevligt tycker jag. Även om man ska hålla ögonen öppna ibland. Finns lite tok här och var.
    Men det är inte så ofta. Puss på dig gumman// Stina

    SvaraRadera
  3. Det är sådana där tillfälligheter som kan leda till så mycket spännande.

    Visst är bloggandet fantastiskt.
    Precis som du säger så kan man själv bestämma hur mycket man orkar och vill.

    Kram Maud

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Åh jag känner också så! att det är en ny värld som öppnade sig och som ger så mycket glädje!
    Ha det gott.
    Kram!

    SvaraRadera
  5. Hej min krusidullkvinna..:)
    Vilket vackert varmt inlägg!
    Visst är det märkligt hur små möten i livet kan göra så mycket! OCh vilken tur för oss härute att du mötte C, just denna dag!
    Jag tror att saker som händer är ämnade att hända, sen är det upp till oss om vi tar till vara på dem.

    Jag mår så bra att komma hit!
    Hoppas du mår bra!!
    Jag har också en sån lamskärm som blev vit för länge sen, de är jättefina!
    Tack så mycket för dina varma hälsningar...du ska veta att jag blir GLAD!!!

    Ha det bästast min rara bloggvän..!
    Massa varma kramar från mig...

    SvaraRadera
  6. Kikar bara in som hastigast och hann inte med hela din text men kan bara konstatera, så mycket vackert!! Och den bilden överst i växthuset med rosa ting, ljuvligt!! Kul att du kikade in hos mej, ha en forstatt skön sommar! Mari.

    SvaraRadera